Han pratade inte engelska och jag pratar ju inte ryska men iväg kom vi. Resan gick genom utkanterna av Nizhny, sällan i en fil på den flerfiliga vägen, utan helst mellan två. Folk kom och gick över gatan lite hursomhelst, trafikljusen vid övergångsställena verkade inte fungera. Jag lade också märke till att man inte väntar med att köra tills det blir grönt, utan man kör strax innan det slår om från rött till gult, antagligen när det blir rött för de andra bilarna.
Efter ett tag sträcker han upp ett finger i luften och säger 'Nizhny first?'. Jag nickar, och sedan säger han något jag inte förstår på ryska. Färden fortsätter och ibland pekar han på en byggnad eller transportfordon och säger något. När han säger 'Exkursion' eller något liknande på halvryska så börjar jag misstänka att vi är ute på lite sightseeing. Tydligen så tyckte han att det var passande eftersom det var första gången jag besökte staden. Han frågar 'Camera?', jag nickar, och då svänger han in på en väg som går ovanför en stor flod och stannar sedan. Innan han kliver ur pekar han på sitt cigarettpaket och sedan sig själv och säger 'Photo' och pekar ut. Jag kliver ur bilen. Utsikten är fantastisk. Precis nedanför där vi står går Volga ihop med en mindre flod till en massiv flod. Tyvärr är nattbilder inte vad min kamera är bäst på (eller jag) men ni kanske anar något här.
Efter ett tag går vi in i bilen igen och fortsätter. Där vi åker är det branta sluttningar upp från vägen, det ser nästan ut som att vi åker i en gammal vallgrav, för på ena sidan är muren till Kremlin (antar jag). Vi åker under en smal bro som han kallar för 'Bridge ... love', jag misstänker att det kanske är en bro där förälskade par ofta står. Området vi åker genom är fullt av gamla hus. Trähus med jättevackra fönster och helt underbara kyrkor. Tillslut kommer vi fram till hotellet. Men jag måste säga att Nizhny är underbart vackert på natten! Förhoppningsvis ska jag lyckas gå förbi några av ställena och fota i dagsljus också så man ser någonting. Nu har regnet nästan slutat igen, lika plötsligt som det började så jag tror det är dags för en kopp kaffe!
Kiki
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar